Mormors unge.

Kommer jag bli en nucka mån tro. I morgon fyller jag år. För tio år sedan trordde jag att vid denna ålder jag är i nu skulle ha ett stadigt och tryggt liv. Trodde att jag skulle ha hus och vara gift, ha ett bra jobb, massa vänner och, ja va fan mer???  Jag trodde att jag skulle veta vem jag var och att jag skulle känna mig och bete mig som vuxen.. men ack...Jag har ju allt detta i en light version.... men men....
Jag känner panik när kompisana skaffar barn och hus, pansionsparande, husvagnsemester och bullbak.
När fan ska det bli så.... kommer jag någonsin bli så???
Jag vill dansa liksom, dansa, pyssla, köpa smink, fota, dricka kaffe och röka för tok för många cigg...Har skiiitsvårt med familjer, vet inte hur man är när man är i en familj...känner mig malplacerad.
Eller är jag bara rädd för att knacka på dörren till vuxenlivet? Tror jag inte att jag kan? Är jag rädd för att misslyckas? Rädd för att avla fram barn som jag kanske inte kommer klara av att ta hand om? Varför skulle jag inte klara av det? Klart som fan jag skulle klara. Ni ser jag svär för tok för mycket också... det gör man inte när man är vuxen..
Gifta mig det vill jag! Men jag vill inte vara en sådan som har flera skiljsmässor bakom sig. Ska jag gifta mig då ska det vara EN GÅNG! Då ska jag leva med den tills jag dör. Orkar man leva med mig tills man dör...? Eller dör man av att leva med mig... Dör jag om jag lever med någon resten av mitt liv?
Ska jag vara själv?
Jag är ju liksom lite specielll.....

-Sofia, är det en åldersnoja på gång!!??

Vad jag vill:
Jag vill ha ett hus, Rött hus med vita knutar.(Men en sterioanläggning med det bästa ljudet, gärna en dansstudio i)
En bod med fik på gården.
Jag vill bo på landet.
Katter, hundar,
Gammaldags kök.
Massa kurbits.
Flera tatueringar.
Ett stort land att plntera massa blommor i.


Äh..jag vet då ingenting...
Jag hoppas på Vegas...